onsdag 9 februari 2011

Varm otursdag

Idag var det varmt här i Mae Phim. Inte så fuktigt men varmare liksom. Och ikväll gästskriver pappa Berggren, och förklaringen kommer snart.

En god hemmafrukost intogs som vanligt runt kl 8 i familjen, dagen till ära utomhus vid poolen och där skuggan finns första halvan av dagen. Vi har sedan ett par dagar återigen den tyska salamin i kylen och mackorna från lokala bageriet (ägt av en svensk) i kombination med denna korv får oss alla fyra att glatt äta. Dessutom fick jag och Aston igår kväll tag på en yoghurt med nooo sugar, vilket faktiskt uppskattades även av fröken H som ääääälskar deras söta vaniljliknande originalyoghurt. I alla fall, dagens viktigaste mål, med mycket frukt, Zoegas Skånerost, och goda mackor gick riktigt bra. Vi hann till och med en liten myrsanering och sprayning innan vi dukade av. Och vi hann titta på, och Josefin oroa sig för,  ett av våra husdjur som drog runt i taket. - Men älskling, de tar ju spindlarna... Inte helt trösterikt kanske. Pest eller kolera!



Planen denna dag var att sätta in Aston i sitt sovschema igen efter en usel dag igår. Viktigt, viktigt att benhårt hålla alla tider med max en kvarts glid. Puh. Så med detta tog vi en hemmalur med Aston på förmiddagen innan stranden. Men sen bar det av, i 45 km/h på skraltig, och snedvriden, lätt mc till Coca Cola stranden. Där mötte vi upp Vestins för deras sista dag här, innan avfärd till Lule. Bad i ett skönt och svalkande hav med mindre vågor än hittills, en modig Hedvig med endast armpuffar, muskler, på. Slitandes med bensprattel för att ändå hålla sitt lilla huvud och mun ovan vatten när vågorna sköljde över henne. Ingen rädsla längre i alla fall! Och tvi vad vattnet smakar illa...

Alltid bra lunch, med stekta blandade grönsaker, plus obligatoriska kycklingen, adderat rostad vitlök och allt med en del oyster sauce. Mumma! Lätt, god och smakrik mat. Dessutom en Singha nära till hands, och ett fruktfat med färsk mango, ananas och banan. För idag nätta 100 kronor. Underbart! Man kan äta hela tiden och gott är det....!

Sen efter lunch bar det hemmåt igen, på vår sareng, mc:n, och Astons tid för vila närmade sig vilket gjorde att jag var tvungen att tjyvköra i säkert 46 km/h och tuta med jämna mellanrum. Tror vi ser skumma ut, med hjälmar, bleka, full fart och då och då tutandes. Hehe, helt ok!

Sen badades det i vår pool igen, solen stekte pappa lite röd, vi drack kaffe, svagt nescafe som också är gott här konstigt nog, Hedvig simmade runt i poolen själv och lekte avancerat med olika röster och det var vi väckningen av Aston som oturen landade.


Och det är därför jag skriver idag. Josefin dansade i sin iver med nyväckta och sötaste sonen in i vadlågt bord, baklänges och satte sig sonika bakåt med lillen ner i bordet. Som hade en skiva av glas. Som sprack. Pappan stod med tandborsten i munnen nere, hade span på Hedvig vid poolen och trodde på riktigt att huset sprack och familjen förolyckades.  Ett otroligt ljud av kaos. Tog trappan i fem steg och ser blödande hand, men levande älsklingar. Allt har gått illa, men ändå otroligt nog inte speciellt illa. Ingen större skada på min Josefin, och Aston rädd men säkert skyddad av tigrinnan jag gift mig med. Kaos som alla blev skärrade av och de vuxna tänker ännu nu ikväll på, att det kunde gått värre, och att vi aldrig ska ha något glasbord hemma. De är ju helt galna!



Kvällen togs hemma, med uppklarade affärer för mc:n, hemkörd mat från Sunrise och strålande nattning av de söta, precis i rätt tid. Dessutom fick vi igång Skype och tog en rapport från Sverige och svärfar. Roligt!

Nu ska jag se om handen och ta en svalkande dusch innan kvällen stängs och den hårda sängen intas. Godkväll!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar