Dagens bästa

Vi brukar gå igenom vad som varit dagens bästa respektive sämsta vid middagen varje dag. Och idag var mitt bästa självklart att min finaste kusin-vitamin och hennes underbara sambo fick sin fina son. Idag kl. 13:36 kom finaste Philip (eller Manboy som Hedvig hävdar att han ska heta) till världen, 4000 gram tung och 50 cm lång. Vi önskar dig varmt välkommen till världen och familjen. Vi har längtat sååååå efter dig!

Slutbeställning av hus och myskväll

Igår var Martin på byggsamråd med vår handläggare på kommunen och vår duktiga kvalitetsansvariga. Det gick bra även om det var en del puckar som behöver tas tag i. Vår avloppslösning är det som är mest springande just nu eftersom en granne ifrågasätter lösningen. Martin har pratat med den konsult som har tagit fram lösningen och nu avvaktar vi kommunens uttalande. En annan lite jobbig grej är att killen som skulle riva vårt sommarhus på tomten inte ville göra det när han väl var på plats. Vi hade våra aningar eftersom det hela osade lite katt. Och våra farhågor besinnades. Igår var vår markentreprenör på tomten för att se hur han skulle kunna lösa det åt oss.

Idag kom vår slutbeställning till oss för en sista kik innan vi ska skriva på den i original som kommer från huvudkontoret i Korsbera. Det kommer att kännas så skönt när den väl är på väg! En sak som jag funderar mycket kring är vilken NCS kulör vi ska ha på ytterdörren. Vi vill ha grå dörr som ska passa till det gråa taket och silverdetaljerna i plåt på huset. En annan sak vi funderar kring är om vi ska ha en luftkanal i grunden till kaminen för att göra kaminen till en effektiv värmekälla. Hmm?

I

kväll är Martin ute på lokal och har kul med sina killkompisar. Det var byte med klapp i dörren idag. Martin kunde knappt bärga sig på att få komma iväg ikväll när jag kom hem från jobbet så jag tog över matandet av världens sötaste Aston och Martin svirade om och begav sig till bussen. Jag och Heddan åt middag medan A busade runt på govlet. Han river ut allt från skåpen och klättrar på allt han kommer åt. Helt plötlsigt raffsade han ner en hel väska med småpärlor och självklart gick spännet upp och alla pärlor dansade ut på golvet. Aston trodde att det var godis och jag låg som en bläckfisk på govlet för att samla upp alla pärlor innan han skulle hinna svälja för många.

Hedvig och jag åt popcorn och kikade lite på "vuxen-TV" innan det var dags för saga och säng. Båda barnen somnade som små änglar efter en  riktigt harmonisk kväll. 

Grått är flott

Idag mår jag mycket bättre. Äntligen. Till och med det gråa vädret känns vackert när man helt plötsligt känner sig starkare. Hedda är på dagis och Martin och Aston är ute och går. Jag sitter på ett café och sippar latte och jobbar. Underbart! Det är en sådan lyx att kunna jobba vart man vill. Ibland behöver man få lite andra intryck för att kunna få inspiration till att tänka nytt.

Vinterkräken

Gammal bild på vår finaste tjej när hon fyllde 1 år. Syskonlika är de våra fina två.

I helgen har vi haft ovälkommet besök av vinterkräksjukan. Vi som trodde att vi hade klarat oss i år fick tji. Hedvig har varit hårdast drabbad och Martin minst. Sedan har vi andra pendlat någonstans mittimellan. Inte fett!

Igår skulle finaste farfar och Ingrid komma förbi och fika eftersom de var uppe och hälsade på Karins och Kims nyfödda Nova. Helt förståeligt ville inte farfar och Ingrid komma in i björnens grotta. Vinterkräksjukan vill ju de flesta undvika så långt det går. Gulliga som de är kom de i alla fall förbi och pratade och sällskapade en stund utomhus. Till Hedvigs glädje.

Eftermiddagen firade vi med en långpromenad i solen med varsitt sovande barn i vagn. Hedvig knölade ihop sig och sov gott i en och en halv timme i sin gamla Urban jungle. Vill man så går det.

På kvällen mådde alla bättre och efter att ha tvättat allt som gick här inne igår kröp alla nybadade ner i nybäddade sängar med lakan som fått torka i solen utomhus. Den doften är ju underbar! Hela familjen sov som stockar hela natten och vaknade ljusår ifrån hur vi mådde igår.

Tillbaka i verkligheten

 Världens finaste Aston har nu fyllt 1 år. Traktorboken som kan låta är en succé.

Astons födelsedag firades med kalas för släkten och hedersgäst var sötaste kusin Nova, 1 månad gammal

Nu är vi hemma igen. Det var ju länge sedan, men här på bloggen har det varit sista dagen i paradiset en lång period. Hemresan tog vi via Istanbul av lite olika skäl som jag väljer att inte gå in på här. Väl hemma i Sverige var det fortfarande vinter och vi blev smått förvånade. Vi hade nog fantiserat om att våren skulle ha kommit längre men med tanke på vår livserfarenhet är det ju lite konstigt att vi blev förvånade. Det var ju trots allt fortfarande februari när vi kom hem. Barnen var överlyckliga över att komma hem till alla sina saker och tidsomställningen gick väldigt bra. Ett par nätter vaknade barnen tidigare än vanligt men sedan var vi inne i svensk tid igen. Aston fick flytta ut från vårt rum och in i det lilla rummet bakom köket. Där sover han som en stock.

Jag har börjat jobba igen och det är kul. Framför allt är det semester jämfört med att vara hemma med en tjej på 3 1/2 och en kille på 1. Martin gör ett suveränt jobb på hemmafronten och tycker att det är superkul. Jag längtar såklart väldigt mycket efter barnen på dagarna men försöker att komma hem till middagen. För att kunna göra det stiger jag upp sex varje morgon och är på jobbet senast halv åtta.

En riktigt kul grej är att vi har fått bygglov. Med reservation från miljö och hälsa som inväntar godkännande från ett par av våra grannar på avloppslösningen. Vi håller på med slutbeställningen av huset och just nu är den nere för granskning hos Trivselhus i Korsberga. I början av veckan väntar vi på att vår säljare på Trivselhus ska höra av sig till oss för att boka en tid för att signa den slutliga beställningen.

Just nu är båda våra barn magsjuka och livet kunde ju vara festligare. Men som jag brukar säga: Vad gör det om hundra år?

Nu blir det soffan en stund innan det är dags att sova, kan bli en jobbig natt som väntar.