måndag 11 april 2011

Tillbaka och årets första löprunda

Nu är vi tillbaka hemma igen efter en skön vecka i Åre. Det är så härligt med skidsemester. Man rör på sig på dagarna och är utomhus mycket och sedan äter man gott och kurar inne på kvällarna. Jag och Mefartin fick massor av avlastning med barnen av mamma och pappa. Båda dagtid och kvällstid. På torsdagkväll, sent, kom Jonas och Anna upp till oss och på fredagen fick vi åka skidor tillsammans. Vi fick verkligen tillfälle att testa vad våra skidkläder gick för eftersom det var snöstorm med tung blötsnö. Mina skidkläder fick inte godkänt eftersom jag var blöt rakt igenom ända in i trosorna. Kallt blev det under lunchen när vi satt still och det kalla började kännas in på kroppen. Pappa och Hedvig mötte upp för att Hedvig skulle få chans att visa sin favorit-Jonas sina svängar och sin glass-strut. Hon tycker så mycket om Anna och åkte med henne nedför backen och sedan upp i liften.

På kvällen gick vi ungdomar.... ner på byn och drack ett par drinkar. Mycket trevligt! Dagen efter packade vi ihop och Martin begav sig iväg med bilen vid 10 för att möta upp mig och barnen på Arlanda vid 17. Vi tog bussen till flygplatsen i Östersund och sedan flög vi som små fåglar hem till våren i Stockholm och min älskade man som stod och mötte oss nedanför rulltrappan. Lycka! Jag var allt lite svettig på överläppen efter flygresan hem. Det är mycket energi i våra barn.

HÄRLIGT att komma hem tyckte vi alla i familjen. Och vad långt våren hade kommit på en vecka! Ljuvligt!

Idag har jag jobbat och nu på kvällen bakade jag och Heddan chokladbollar. Hon är så duktig på att baka. Kul att göra tillsammans eftersom jag också tycker att det är väldigt kul. Våra underbara ungar! Aston har fått en kindtand och han har ont mellan varven när han tuggar på något hårt. Tror fasen det, vilken smärta det måste vara när den där stora hemska tanden ska bryta igenom.

Nu på kvällen har jag sprungit min första lilla runda. Jag började med en powerwalk som jag efter 20 minuter varvade med löpning. Totalt 40 minuter blev det och det känns underbart att ha startat. Nu jäklar ska jag ta tag i de där sega hullet som blivit kvar efter mina fina barn. Vad gör det om hundra år när allting kommer kring? Jag fick ju två perfekta, underbara, ljuvliga barn. Då får man väl leva med en och annan tvättmaskin på magen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar